Hej!

Vid den här tiden för en vecka sedan hade precis mitt värkarbete startat och visste inte då att vi bara några få timmar senare skulle få hålla vår fina bebis!

Tisdag 11 dagar efter beräknat datum var ganska så less. Vi klev upp och gjorde frukost sen åkte Niklas med Vincent till dagis. Vi skulle städa klart och diska. Tvätta stod också på listan. Så vi körde igång med det. Mamma o tomas kom förbi på eftermiddagen med nå grejer till Vincent och skämtade att jag skulle städa ut bebisen. Niklas gjorde middag och jag gick och hämtade tvätten sa då också på skoj att ja bebisen kommer väl ut om ja går i trapporna!

På kvällen när Vincent somnat dukade vi fram chips och började kolla på sons of anarchy. Hade typ sett 10 minuter när ja fick sammandragningar. Tyckte dom va ganska starka och de kom snabbt med 10minuters mellanrum ungefär klockan va 20.00 Så tänkte inte så mycket på det men kunde inte sitta stilla. Började gå omkring och kände att de kom mer. Så kunde inte alls koncentrera mig på att kolla tv. Började chatta med mamma och förbereda för att de eventuellt va på gång. Samtidigt så kom värkarna snabbare och kändes starkare för varje gång. Försökte klocka men samtidigt vaknade Vincent så de va smått kaos. Men kom fram till att de va bara 2-3 minuter mellan helt plötsligt så strax före 22 ringde jag förlossningen. Dom sa att vi va så välkomna in då jag behövde antibiotika för att de va spår av gbs på mitt senaste prov jag lämnat hos BM.

Sagt och gjort ringde mamma så dom kom till oss tyckte väntan på dom va dryg, Vincent va super busig och jag fick ondare på varje värk. Men vi kom iväg så va framme kring 22.30

Fick först kolla ctg i undersöknings rummet men de gav inte så bra resultat så BM ville ta hål på hinnorna eftersom ja ändå hade så starka värkar och då kunde dom hålla bättre koll på bebisen. Så skulle få ett förlossnings rum. Åh fast de bara va rummet mittemot så va de hemskt att gå dit. Världens värk så ja fick luta mig mot väggen. Kom in och fick byta om till fina sjukhusrocken och sexiga nättrosorna. Sen upp på sängen och lustgasen i högsta hugg! BM skulle då kolla hur öppen ja va klockan är alltså 23 och jag är öppen 7cm så fattar ju att här blir de bebis närsomhelst! Inte att man öppnas 1cm i timmen här inte haha galet. Kommer inte ihåg va jag sa direkt, de gjorde så himla ont hela tiden. Andades i den där jäkla masken men fick ändå panik och skrek. Så blev sur på mig själv och sa åt mig själv att jag måste andas och fokusera. Hursomhelst BM bestämmer att dom tar hål på hinnorna och då käns de som ja kissar på mig när vattnet kommer. Efter de blir värkarna tusen gånger värre. Fyfan tyckte lustgasen va dålig tills ja började skratta.

Så kommer ju den där skitnödiga känslan haha och jag sa att jag behövde gå på toa men de va ju huvudet som kom! Först gick det inte att krysta men de va för att huvudet var för högt upp fortfarande. Men de tryckte på som satan och varje värk va hemsk. Men de som va bra var att de ändå va lite pauser mellan så va de inte med Vincent. Vet inte hur länge huvudet var för högt upp men plötsligt så kände jag verkligen hur de va nått som kom ner och då såg dom huvudet. Läste i journalen och krystvärkarna började 23.55 och då kände jag typ att jag ville dö, tryckte på som fan och tror ryggen skulle gå av så plötsligt var det över och de va en bebis som skrek. En pojke sa Niklas klockan var 00.03 den 21/1. Fick upp honom och han var så fin. 3530g och 50cm så välkommen lillebror till familjen :)

Hej!

Ja dåligt från min sida men ville bara tala om att lillebror är här! Ska berätta mer sen men just nu är vi bara trötta och glada :)