Hej!

Jaha ännu en ny vecka om de inte var för att jag får tidningen varje dag så skulle jag nog inte hålla koll på dagarna, allting verkligen flyter ihop med vakennätter, amning och blöjbyten haha! Men idag är det tisdag och vi ska snart gå till BVC och kolla hur mycket lill grabben väger :) Förövrigt har vi äntligen valt ett namn och det blev Vincent <3

2 veckor och 3 dagar gammal idag huuu vad tiden går fort tycker han växer så det knakar redan haha!

Hej!

Ondag idag å lillprinsen är hela 11 dagar gammal <3 Idag var det dags för bad på sjukhuset så himla duktig han var, trivdes jätte bra i vattnet å inte ett ljud! Myste på som bara den :) Sen blev det koll och justering av skrenan och bekräftelse på att det bara blir en 6 veckors behandling så bara 5 veckor kvar nu!!! Åh som jag längtar tills vi får ta av den där grejen, vill bara få låta honom krypa upp i famnen istället för att känna den där hårda grejen hela tiden!

Men annars så knatar livet på just nu så gör vi inte så mycket om dagarna, ammar å byter blöjor haha! Men han har mer vaken perioder nu när han ligger å tittar å då brukar vi gulla med honom, prata å sjunga. Imorgon tror jag det blir en längre promenad om vädret tillåter annars så blir det väl som vanligt att vi stannar inne och myser :)

Hej!

Torsdag och här sitter jag och förösker förstå allting som händer. Just nu så kan jag säga att det värker i mamma hjärtat att se sin lilla kille så hjälplös! Innan vi gick hem från BB så gjorde ju barnläkaren en stor koll och hon tyckte då att det inte var riktigt okej med höfterna på lillen. Så vi fick en remiss till ortopeden. Så vi var dit igår, var en lång dag kan jag säga!

Först fick vi kolla med UL på höfterna och läkarna böjde och rörde och mumlade konstiga saker och ord som man inte förstod nånting av. Han föddes med höftledsluxation. Sen ett tu tre så fick vi veta att våran älskade prins måste ha på sig en höftskena i 6 veckor! Så upp på otropeden där dom började prova ut vilken storlek han skulle ha, så jobbigt att se han bara grinade och grinade hela tiden :( Så nu har han en grej som går över ryggen och så sitter den fast över axlarna och på sidorna och så är benen böjda utåt, som om ni tänker en groda nästan. Ja saken är den att han får inte ha benen raka och därför får inte den här skenan tas av. Så vi måste åka 1 gång i veckan till sjukhuset för att få hjälp att bada honom och sen undersöka och justera skenan allt eftersom. Det blir en massa stök och våran runda mjuka goa kille har förvandlats till ett hårt fyrkantigt paket. Han bli ju inte påverkad av det men vi är det. Vi som ser och känner av det hela tiden. Känns jätte jobbigt även om jag vet att det är för hans eget bästa så han slipper problem när han bli större. Men det är ju bara att lära sig att leva med det här även om det känns tufft!

Hej!

Långt uppehåll nu men det är för att det hänt massa saker! Lilla pyret, våran älskade älskade son har äntligen valt att komma till världen. Den mest intensiva och fantastiska upplevelsen nånsin. Så därför ska ni självklart få ta del av hela historien!

Började i måndags med att jag fortsatte att känna sammandragningar och molvärk, inte så farligt känndes mest obehagligt och jämfört med dom riktiga värkarna så var de ju ingenting! Nåja tisdagen kände jag samma sak fast tyckte att de började ta i lite mer, var på beslk hos BM och kollade och allting var fint. Sen på onsdagen så började jag känna av sammadragningarna redan på morgonen, lite jobbigt tyckte jag då dom bara varit på kvällen tidigare. Jag å Niklas skulle gå och hämta bilen på verkstan vid kl 13 så när vi hade gått halva vägen började jag känns att sammandragnigarna kom mycket tätare. Men tänkte att de berodde på promenaden. När vi kom hem så var klockan 14.30 och Niklas skulle iväg på jobbet, men eftersom jag hade så täta sammandragningar/värkar så tyckte han att jag skulle ringa förlossningen. Så gjorde det och beskrev hur jag kände, BM där tyckte att de var okej att vänta då de ändå inte var så jätte täta, hade ca 1 i kvarten bara. Men dom hade ju bett oss att ringa direkt med tanke på barnets läge i magen. Nåja Niklas åkte till jobbet och jag gjorde mat å satte mig vid datan. Kring 16 så ringde BM från förlossningen och frågade hur det gick. Jag sa att jag fortfarande kände av men inte så ofta, men hon ville att vi skulle komma in på en koll ändå eftersom barnet låg i säte. Sagt å gjort panik ringer till Niklas å säger att han måste fixa så han kommer loss från jobbet. Han ringer mig en stund senare å de e fixat. Jaja en kontroll är ju bra tänker jag, vi kommer säkert få åka hem igen. Men tog med mig bb-väskan i fall att   tur var  väl det!

Kl 17 kommer vi in på förlossningen blir uppkopplad till CTG som ser fint ut, värkarna fortsätter långsamt. BM gör en koll och upptäcker då att jag är öppen 3 cm så hon kallar på läkaren som genast kollar med UL. Då upptäcker han att barnet inte har fötterna i skräddarställning som är det vanligaste när barnen ligger i säte. Han förklarar att detta kan medföra att om vattnet går så finns det en liten risk att fötterna kan halka ut och då blir det genast ett akutsnitt!!! Okej tänker man å känner lite små panik. Vi blir därför inskrivna på förlossningen och eftersom jag börjar känna av mer täta värkar så blir vi uppkopplade på CTG i en förlossningssal. Men snopet nog så avtar allting kring 23, värkarna kommer knappt alls så vi får flytta över till ett rum på BB istället och spendera natten där. Under natten kännder jag av lite smått ca 2 värkar i timmen bara.

Torsdag morgon blir vi uppkopplade på ny kurva som är bra, värkarna fortsätter i samma långsamma takt, är till och med vissa timmar då jag inte känner av dom alls. Det blir koll med CTG med jämta mellanrum men vi spenderar helt enklet dagen med att vänta och vänta. Vi får inte åka hem med tanke på läget. Natten blir lika dan som föregående.

Fredag morgon man börjar bli riktit less på att de inte händer något. Koll med kurva och sen ned på spec.mvc för att kolla ett nytt UL, där säger dom att barnets huvud inte är böjt åt rätt håll, vilket medför att om den inte böjer på huvudet när värkarna kommer så går det inte att föda vaginalt. Jaha ännu en sak man ska oroa sig för. Enda sättet att kolla detta är ju med UL när värkarna startat. Så jag får matförbud i fall de skulle bli snitt, men vi får permis över dan å åker hem en sväng. Det var skönt att slippa sjukhus miljön ett tag, satt hemma å chillade, mamma å tomas kom förbi en sväng. Vi åkte tillbaka  lagom till middagen å blev kollade med en ny kruva, den var fin och jag fick äta igen. Spenderade kvällen med att kolla på film å vänta å vänta.

Men sen jäklar då hände de grejer, vaknade strax före 03 av att de va alldeles blött, trodde ja hade kissat på mig haha, men de var ju vattnet som gick!!! BM kom blev kollad med kruva men värkarna var lika som tidigare fast gjorde liiite ondare. 04.30 kom läkaren och kollade med UL och såg att det inte var någon fara med huvudet i alla fall, blev även en koll där nere och jag var öppen 5 cm!! Värkarna började inte öka utan blev tillsagd att försöka sova eller vila och ringa om de hände nått. Men direkt jag la mig så började det. Gick upp och gick runt i rummet, värkarna började göra ondare och komma oftare. Niklas masserade mig på ryggen och jag bara grinade icg grinade för de gjorde så hima ont. Kämpade på så från 05 till strax före 06. Ringde efter hjälp och fick komma över till förlossningssalen, det var verkligen dags. Kom in på rummet bara grinade å grinade hela tiden, går inte att beskriva känslan, bara smärta. Bad om lustgas och då blev det hela en aning roligare. Haha oh ja vart rejält flummig men jäklar vad skönt å ha den där masken! Andades mig igenom värkarna som var mindre intensiva å på dom andra blev det lustgasen. Plötsligt började jag känna mig så himla bajsnödig haha så jag sa det att : nu bajsar jag på mig!!! Dom bara nej det är bebisen som är på väg ned. Eftersom han låg med rumpan ned så skulle läkaren vara med, så han kom in å kollade klockan var lite efter 6 och jag var då helt öppen. Allt gjorde skit ont, värkarna blev mer intensiva jag tog lustgas och skrek hela tiden att jag ville bajsa haha. Läkaren sa att det var för tidigt att börja krysta för bebisen var inte helt nere ännu, Jag trodde jag skulle dö, ville bara få ett slut. Hade ingen koll på nånting bara skrek å sa att de gjorde ont och då säger läkaren att han ska gå å ta en macka!!! Men hallå jag typ dog och skrek att nej det kan du inte göra nuuu jag ska ju ha en bebis nu, Han bara nej du får inte krysta ännu andas genom värkarna bara. Inte kul kände jag. Efter vad som var en evighet fast de bara var några minuter så var han tillbaka och kollade och nu var det helt okej att trycka på sa han. Men hur ska man göra det?? Andas och behåll luften i lungorna och pressa nedåt. Inte så lätt när man bara vill andas på riktigt och skrika. Fy faaaaaaaaaaaan säger jag bara helvete vad ont. Fick till ca 3 krystningar på varje värk. Först kom benen å rumpan sen när huvudet å kroppen skulle komma blev det stopp eftersom det är större. Kan säga att de känndes som en eld, de sved så in i helvete som om nån skärde med tusen knivar eller nått där nere. Jag fick panik för de kom ingen värk och jag ville bara ha ut ungen. Man kan inte krysta utan värk. Jag skrek å grinade å tillsut när värken äntligen kom tog jag i allt som jag kunde å så kom han ut!!! Klockan var strax före 07! Fick mer panik för han skrek inte men efter bara nån minut när dom hjälpt han komma igång så fick jag upp han på bröstet å då flödade alllting över av känslor. Äsch grinar när jag skriver detta. Det var så stort. Så fin. Han låg där på bröstet å bara kollade. Fick se moderkakan sen som såg ut som ett träd å efter en stund fick Niklas klippa navelsträngen. Fick sy 3 stygn så de var inte så farligt men de va lite oskönt. Sen fick vi fika. Efter det fick Niklas he på första blöjan å kläderna å jag gick å duschade å sen fick vi gå till BB.

Nu sitter jag här å skriver vi ska få åka hem imorgon Niklas är ute å går runt med prinsen så han somnar, tror ja må gå å leta efter dom nu har dom varit borta ett tag. Håller med som prins Daniel sa: mina känslor är all over the place!

Hej!

Jaha fredag å helg igen, skulle kunna säga att veckorna går fort men de tycker jag ju inte riktigt. Idag så for vi in till spec.mvc för att göra ett TUL, bebis hade såklart inte vänt på sig och mätningen visade på att h*n nu väger ca 2700g, det är ju bra med tanke på läget men det är ju under den normala tillväxten. Det innebar mest att bebis kan va lite svag att klara av ett värkarbete, men förutsättningarna för förlossningen är goda. Men får väl va beredd på att dom kommer avbryta å göra ett snitt om de inte går tillräckligt fort då. Vi fick göra 2 CTG-kurvor oxå och dom var bra, sen fick vi gå hem. Sitter här med samma molvärk som tidigare men inga sammandragningar idag, inte ännu i alla fall. Haha testade ju den berömda färdknäppen igår men enda som hände var att jag fick sjukt mycket sammandragningar och molvärk nån timme efter och kunde inte somna. Om inget händer så har vi en ny tid om 2 veckor för mer kontrol och då eventuellt igångsättning, men jag hoppas hoppas hoppas att de startar av sig sjävt innan dess!! Är ju 6 dagar kvar till BF nu så man får väl ge sig till tåls tills dess i alla fall, men så underbart om liten ville komma till oss nu under helgen <3

Hej!

Jaha så var det här, det nya året 2013!! Vi hade de himla trevligt på nyår med kalle å johanna. Gjorde fruktbål å bjöd på tacos å sen spelade vi spel å sen gick vi ut å tände isfacklor och drack fuskchampange och kollade på raketerna :) Nyktert, städat å fördjävla kul!

Nu är det dock inte lika kul längre, dunderfökyld å de verkar inte vilja gå över suck! 7 dagar kvar till BF och det känns som en evighet. Sover ännu sämmre om nätterna nu å måste vila hela tiden på dagen, tung å trött i hela kroppen men ingen bebis som verkar vara på gång. Lite sammandragningar ibland å molvärk men de händer inget mer, har då inte ens  sett att nå av slemmmis har försvunnit heller. Vill helst inte gå över heller då jag är rädd att fölossningens kompliceras om bebisen är större eftersom den ligger i säte, ska på UL imorgon om de inte blir nått i natt förståss (har inte mycket hopp dock!) och då ska vi se hur mycket h*n har växt.  Nåja är väl bara att vänta å se lilla bebis kom nuuuuuuuuuuuu!